Sverige står inför stora förändringar i arbetsliv och ekonomi, och behovet av kompetenta chefer är större än på länge. Ändå finns det i debatten fortsatt en myt om att unga inte vill bli chefer. Men detta saknar stöd i fakta. Tvärtom visar både Ledarna och branschföreningen Ledarna inom privat tjänstesektor att unga vill ta ansvar, leda verksamheter och bidra till utvecklingen – men att arbetslivets strukturer skapar hinder för dem från att göra det.
En ny rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor visar att 65 procent av cheferna anser att fler unga i chefsroller är viktigt. Men när det gäller handling ser det annorlunda ut. Endast sju procent av arbetsgivarna svarar att de aktivt arbetar med att rekrytera unga chefer. Samtidigt uppger hälften av de unga cheferna i undersökningen att de ifrågasatts på grund av sin ålder. För gruppen 31–35 år gäller det sex av tio – betydligt högre än bland äldre chefer.
Ledarnas nya rapport – Varför så få unga chefer? – är en genomlysning av ett stort antal studier och undersökningar från det senaste decenniet. Rapporten bekräftar bilden: viljan bland unga finns, men förutsättningarna brister. En majoritet av unga kan tänka sig att bli chefer, och intresset är stabilt eller ökande. Sverige sticker inte ut genom ovilja – utan genom att unga tar längre tid på sig att nå chefsroller eftersom arbetsmarknadens och utbildningssystemets strukturer fördröjer inträdet. I branscher med kortare utbildningsvägar är andelen unga chefer betydligt högre.
Problemet handlar alltså inte om att unga tvekar inför chefskapet. Det handlar om hur chefsrollen är utformad. Ledarnas kunskapssammanställning visar att unga som ännu inte är chefer har en realistisk bild av uppdraget: hög arbetsbelastning, risk för stress och svårigheter att kombinera chefsrollen med privatliv. Det är också exakt vad unga chefer i dag bekräftar. De rapporterar om mer stress, lägre organisatoriskt stöd, större otydlighet i uppdraget och högre risk för utmattning än sina äldre chefskollegor. Detta i ett läge där chefskapet redan är hårt pressat.
Det mest oroande är introduktionen till chefsrollen. Var femte ung chef får ingen introduktion alls, och nästan hälften av dem som får någon form av introduktion anser att det är otillräckligt. Det skulle inte accepteras i andra yrkesroller med stort ansvar. Men för chefer – som ska leda medarbetare, hantera arbetsmiljöfrågor, driva utveckling och fatta svåra beslut – är det fortfarande vanligt.
Här slösar Sverige bort potential. Unga chefer skattar ofta sitt eget ledarskap lägre, samtidigt som deras medarbetare värderar dem högre än äldre chefer. Det finns alltså en stark grund att bygga vidare på – om förutsättningarna blir hållbara.
Den privata tjänstesektorn, som sysselsätter omkring hälften av alla som arbetar i Sverige, är särskilt beroende av en fungerande chefsförsörjning. Men frågan om ungt chefsskap är större än en enskild sektor. Ska Sverige klara kompetensförsörjningen och säkra nästa generation ledare krävs att arbetsgivare tar ett större ansvar än i dag. Det betyder att:
- ingen ung chef ska gå in i rollen utan en gedigen introduktion,
- unga chefer ska ges tydliga mandat och löpande stöd från sin egen chef,
- chefsuppdraget måste vara möjligt att kombinera med ett hållbart privatliv.
Unga ber inte om lägre krav. De ber om rimliga förutsättningar. Om vi menar allvar med förnyelse och långsiktig konkurrenskraft måste vi också ge nästa generation chefer chansen att växa in i rollen – inte hålla dem utanför den.
Lorri Mortensen Mates, ordförande, Ledarna inom privat tjänstesektor
Andreas Miller, förbundsordförande, Ledarna
